Det var i höstas som jag anmälde mig till den här resan- utan att egentligen veta så mycket om landet eller situationen där. Jag såg fram emot att möta Natalia och Vladimir som bodde på bibelskolan i 3 månader i fjol (då jag var elev) men utöver det visste jag inte vad jag gick in i.
Vi hade program för resan som Per och Natalia framställt, vilket bjöd oss på opera, utflykt till Soroca, bibelhelg, besök till Promolex (organisation som arbetar för den Moldaviska lagen), många besök till restaurangen ”La Placinte”, besök till en kvinna som bodde ca 30 minuter från huvudstaden Chisinau med mera. Jag kommer inte skriva så mycket om detta då det finns mycket och bra information om dessa saker i tidigare referat.
Soroca
Marknad i Chisinau.
Hemma hos Ala, där fick vi bland annat smaka vita moreller.
Att det är ett land där fasaden är finputsad och insidan håller på att fallera krävs det inte lång tid i Chisinau för att inse. Vi går på gatorna den första kvällen och direkt vi svänger av från huvudgatan så är det en annan sida vi ser av landet – där ledningarna hänger ner så att vi nästan kan röra dem och där kartonger delvis är fönsterrutor.
Bibelhelgen hölls i en källarlokal till hotellet en del av oss bodde på. I jämförelse med de guldbelagda ortodoxa kyrkorna såg den mer katakomb-liknande källarlokalen, där ljuset slutade fungera efter ett regnväder, ganska så fattig ut. Men med Guds löfte om att där två eller tre är samlade i hans namn, Matt 18:20, så blir de yttre omständigheterna ganska obetydliga.
Det var en flock på 12 människor- främst kvinnor som var tillresande från Kamenca och Tiraspol. Flertalet av dem kunde knappt någon engelska, så att få mycket samtal var komplicerat – om inte Natalia tolkade. Men med tanke på det bibeln säger i 1 Joh 1:7 och Filemon 1:6, så har vi en gemenskap som är större än den vi kan få genom våra ord- gemenskapen i allt det goda vi äger i Kristus.
Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, så har vi gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd. 1 Joh 1:7
Min bön är att din gemenskap med oss i tron skall visa sig verksam och ge klar insikt om allt gott som vi äger i Kristus. Filemon 1:6
Innan resan var min insyn på missionsarbetet i Moldavien ganska liten och det är ett missionsarbete som för ögat kan se väldigt enkelt ut. Men Gud ser inte till det yttre och använder det som ingenting är för att bygga sitt rike. Vladimir talade om detta ämne på söndagen, utifrån Mark 4:30-34, om Guds utkorelse och att han ofta väljer det som är ringa och obetydligt i människors ögon. Han tog upp att det är viktigt att tänka på sig själv och sin tjänst så som Gud tänker på det, att han får använda dig – så att människor kan se Kristus.
Resan har på många sätt varit nyttig och speciellt givit oss ett stort böneämne, över arbetet i Moldavien och flocken som samlas där.
Herre, fräls oss! Konungen skall svara oss när vi ropar. Ps 20:10